Vadå Make It Finland?

Jag har den stora äran att sitta med i Stockholms stads programmeringskommission tillsammans med många inspirerande och kloka människor från olika samhällsområden. Under torsdagens möte hade vi besök av gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström, som förutom att diskutera skola och läroplan även lyfte en annan stor utmaning i vårt samtida och framtida samhället, nämligen allmänhetens digitala kompetens. Hon påpekade att “vi har ett stort jobb att göra” då det kommer till folkbildning kring digitaliseringsfrågor.

Jag måste säga att det kändes oerhört bra att höra detta sägas rakt ut av någon på ministernivå. Detta är nämligen en av mina hjärtesaker  – hur kan vi stöda alla medborgare – oberoende av ålder, kön och socioekonomisk bakgrund så att de kan känna sig trygga och delaktiga i en digitaliserad värld. Jag och Anna Sell har därför grundat och driver föreningen Make It Finland, vars målsättning är att arbeta för digital kompetens bland allmänheten. Vi kan inte utgå från att detta kompetensbehov kommer lösa sig av sig självt, att alla “automatiskt” ska kunna ta till sig allt det nya. Det behövs en nationell strategisk satsning för att kunna garantera likvärdiga möjligheter för alla att fungera som ansvarstagande användare, informerade beslutsfattare och aktiva medskapare (till den grad som känns relevant för en själv) i det digitala samhället.

Inom Make It Finland ser vi bibliotek i egenskap av ett bildande, ickekommersiellt och öppet rum för alla som en naturlig samarbetspart. Vi har redan kört pilotworkshops kring digitalt skapande, fake news och programmering, och i höst kör vi igång ett pilotprojekt kring digital kompetens på Pargas bibliotek.

Finland har en ny bibliotekslag (sedan januari 2017) och i dagarna kom rapporten Bibliotekens ekonomiska effekter, som Kirjastoseura låtit göra i samarbete med Finlands svenska biblioteksförening. Rapporten är intressant ur många perspektiv och jag lusläste (såklart) särskilt avsnitten om digitalisering.

Rapporten problematiserar den ökade digitaliseringen av offentliga tjänster, då vi fortfarande har personer som inte har tillgång till internet eller en digital enhet. En stor del av de offentliga tjänsterna bygger på att man har ett bank-id – något som 300 000 finländare ännu saknar.  Vidare konstateras att det finns stora brister i digitala färdigheter bland den finska befolkningen. Rapporten påminner om att de inbesparingar på tiotals miljoner som den offentliga sektorn förväntar sig via digitaliseringen,  inte kommer att uppfyllas om allmänheten inte har de färdigheter som behövs för att ta till sig och använda det digitala.

Den offentliga sektorn eftersträvar besparingar på hundratals miljoner euro genom digitaliseringen. En del av besparingarna bygger på det stöd som biblioteken ger. Det totala beloppet torde uppgå till tiotals miljoner euro. På grund av bristfälliga kunskaper eller avsaknaden av internetenheter kommer över tio procent av befolkningen att ha svårt att använda tjänsterna. En förutsättning för att de eftersträvade besparingarna ska kunna uppnås är att denna del av befolkningen får stöd.

Visst är det en del av den verklighet vi möter, men jag ställer mig frågande till huruvida vi vill ha inbesparingar som incitament eller drivkraft för att erbjuda alla möjligheter till digital kompetensutveckling. Nog ligger väl ändå likvärdighets- och demokratiaspekterna i främsta rummet?

I vilket fall som helst poängterar rapporten bibliotekens roll i att råda bot på denna brist. Rapporten fokuserar dock i huvudsak på det man traditionellt sett som digitala färdigheter, dvs. kunskapen och förmågan att använda datorer, tjänster och internet. Det digitala samhället förutsätter mycket annat än förtrogenhet i att använda digitala verktyg och tjänster: mediekunskap, ett källkritiskt förhållningssätt, kreativ problemlösning med teknik samt förmåga att ta ställning till frågor kring etik, integritet och säkerhet i det digitala samhället.

Erik Fichtelius, nationell samordnare för en biblioteksstrategi vid Kungliga biblioteket, poängterar dessa färdigheter i en debattartikel i SVD (21.9.2016) med rubriken Låt biblioteken bidra till ökad digital kompetens. Då Kirjastoseuras rapport presenterades i media gjorde man det under rubriken “Kirjasto tekee pienellä rahalla paljon syrjäytymisen ehkäisemiseksi” (det vill säga “Biblioteket gör mycket med liten peng för att förhindra utanförskap”). Visst är det bra att man kan nå resultat med små resurser, men med tanke på de behov som finns då det kommer till digitalisering och folkbildning för alla, kan vi inte utgå ifrån att det sköts med vänstra handen (Fichtelius föreslår i sin artikel en treårig satsning på allmän digital kompetensutveckling vid bibliotek, med en årlig budget på 25 miljoner kronor). Det behövs strategiskt arbete, engagemang och resurser för att få till stånd en samordnad och välplanerad insats.

Inom Make It Finland arbetar vi för att detta ska bli verklighet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *